Försörjningsberedskapen i Sverige stärks genom ökade anslag och en ny nationell strategi. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten har tagit fram gemensamma utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030, vilket ger större tydlighet kring hur offentliga och privata organisationer ska planera och prioritera i händelse av kris eller krig. Regeringen har dessutom beslutat om två nya beredskapssektorer, samtidigt som MSB fått en förstärkt samordningsroll.
Mycket har alltså hänt på den nationella och strategiska nivån, och det behöver nu omsättas i offentlig sektor och näringsliv. Den här utbildningen handlar om hur det går till i praktiken.
UTBILDNINGEN GÅR IGENOM:
- Hur samhällsviktiga funktioner upprätthålls och vilken roll din organisation har
- Verktyg för att upprätta en beredskapsplan för kort och lång sikt
- Hur privat och offentlig sektor kan samverka för att stärka motståndskraften
- Författningar och regelverk för höjd beredskap som gäller för offentligt och privat ansvar
- Hur beredskapsplaneringen kan integreras med annan planering och analys som kontinuitetsplanering, säkerhetsskyddsanalys samt risk- och sårbarhetsanalys
- Hur du stärker din organisations beredskapsförmåga genom utbildningar och övningar och hur du skapar arbetsprocesser för att använda förmågan på bästa sätt
UTBILDNINGEN RIKTAR SIG TILL:
Chefer och handläggare inom central administration, stab, planeringsenhet eller säkerhetsfunktion i företag, myndigheter, regioner eller kommuner.
MÅL MED UTBILDNINGEN:
Att du som deltagare ska få:
- Förmåga att bedöma, planera och genomföra beredskapsplanering i din organisation
- Fördjupad kunskap om relevanta författningar, myndigheters uppgifter och ansvar samt konsekvenser av höjd beredskap och krig
- Verktyg för beredskapsplanering och långsiktig förmågeutveckling
- Diskutera prioriteringar och resursanvändning i ett allvarligt omvärldsläge
- Öka motståndskraften i både fredstida kriser och vardaglig verksamhet
Program för kursen
09.00 Inledning
- Presentation
- Hotbild, omvärld och politisk inriktning
09.15 Grundläggande förutsättningar för beredskapsplanering
- Begreppen krisberedskap, civil beredskap och totalförsvar
- Författningar och regelverk från regeringsformen till myndigheters vägledningar
- Lagstiftningen för höjd beredskap ger flexibilitet
- Scenarioövning del 1: Gråzonsproblematik – vilka åtgärder är rimliga att vidta?
10.15 Kaffe
10.30 Samverkan för stärkt motståndskraft
- Ny myndighetsstruktur med beredskapssektorer och tydligare roller
- Privat-offentlig samverkan och näringslivets ingångar i totalförsvaret
- Användning av näringslivets teknikutveckling, produktionsförmåga och kritisk infrastruktur
- Scenarioövning del 2: Sabotage – föranleder dessa en beredskapshöjning?
11.30 Så integreras beredskapsplanering med annan planering och analys
- Förhållandet mellan beredskapsplanering och kontinuitetsplanering, säkerhetsskyddsanalys samt risk- och sårbarhetsanalys
12.00 Lunch
13.00 Praktisk beredskapsplanering
- En modell för förmågeutveckling utifrån nuläge och ambitionsnivå
- Att skapa förmåga (utbildningar, övningar) och använda förmåga (arbetsprocesser, organisering)
- Råd för sammanhängande planering på kort och lång sikt
- Koppling till försörjningsberedskap – ramverk och utgångspunkter för verksamhetsplanering
15.00 Kaffe
15.15 Kontinuitet i planeringen
- Scenarioövning del 3: Sverige är under attack – hur upprätthåller vi samhällsviktiga funktioner? Vilka uppgifter har din organisation?
- Aktuellt omvärldsläge inklusive erfarenheter från Ukraina
- Framgångsfaktorer i beredskapsplanering
16.30–17.00 Sammanfattning och frågor
Liknande kurser
Krishantering och kriskommunikation – att hantera kriser och mediala granskningar
12 maj 2026 + fler tillfällen
Diplomerad processledare – att leda och utveckla processer inom offentlig sektor
20 maj 2026 + fler tillfällen
Ekonomi för icke-ekonomer – att läsa, förstå och analysera rapporter och nyckeltal
26 maj 2026 + fler tillfällen
